YO FADDAMACKA

Idag har dagen inte börjat som vanligt. Komer upp i lagom tid så hinner sminka mig och ta det lugnt eftersom jag inte äter frukost på morgonen. Jag åker extra tidigt, bara för att hinna till skolan i tid pga av vädret (snöstormen Alan). Jag åker en och en halvtimma innan jag börjar typ ocgh det tar mig vanligtvis ca femtio minuter att komma till skolan. Bussen är i tid och spårvagnen likaså. Vagnen åker som en galning och håller nästan på att spåra ur flera gånger och man riktigt håler i sig för att inte flyga åt helskotta. Är inne i stan lite över sju, WOHO, jag börjar inte förrän 8.10. Springer in på pressbyrån för att köpa en macka innan jag tänker ta bussen, jag har ju ändå tid. När jag ställer mig för att vänta på sextonbussen väntar jag. Och väntar. Och väntar. Och väntar. Den är APsen och när den tillslut kommer är den fullknökad, har tur som är en av de första att knö mig in. Massa gnäll och tjöt på bussen och när jag kommer springandes in till Bryggan så är klockan 8.13 ungefär. Det har alltså tagit mig över en och en halvtimme att ta mig till skolan idag. Tackolov för att läraren sitter fast i Bohus tack vare vädret så jag hinner i tid.
Resten av dagen har varit som vanligt. Har börjat lite smått på ritningen till min restaurang men det går inte bra. Jag hoppas att en viss L har lust att hjälpa mig lite på söndag? (A)

Efter skolan åker jag och Elan in till stan för att (hon skulle) köpa en födelsedagspresent till sin kära moder. Vi avslutade på Sweet Coffee Bar med varsin latte och satt där i flera timmar och bara snackade (vi försökte gå i genom lite samhäll men det gick inte, jag kunde inte vara seriös utan dog nästan av skratt till mina "fina" svar istället).

Hemma så hjälpte mamma mig att traggla samhäll på finskt vis. Hon hatar det nog lika mycket som mig för medan vi snackade finlandssvenska så gjorde vi massa fina svar istället för att göra det hela lite roligare.

Mamma var trött.se idag så hon kom knappt ihåg någonting, jag fick upprepa varje fråga ungefär femtioelva gånger så när jag skulle börja på en ny fråga säger jag (utan att tänka naturligtvis):
- Vet du, eftersom du ändå aldrig kommer ihåg frågan kan jag börja med att upprepa frågan.
*Det tar ett tag innan jag och mamma kan fortsätta. Jag läser första delen av frågan*
Jag: Under senare delen av 1990-talet började många kommuner inrätta sk medborgarkontor..
Mamma: Ah, jag hittade texten!
(våran lärare skriver alltid av en mening av boken först så man vet vart man ska titta)
Jag fortsätter: Vad är det syfte med dessa kontor?
Mamma: Oj, nu försvann meningen!
*Vi dör ett tag till.*
(Hon menar alltså att det inte alls var vad hon läste.)

Jag sitter fortfarande och skrattar åt detta och jag är förmodligen den enda som ser det roliga i det antar jag, men det var mycket roligare när det hände, okej?!

Nu ska jag sova snart, jag har skrattat så mycket åt allt och alla (speciellt det som inte ens är kul egentligen) idag att jag säckar ihop totalt.