Doftande rapar

Jag och mamma äter. Hon har köpt en ny slags dricka till mig som jag dricker tillsammans med maten (ja, alltså jag ÄTER naturligtvis maten). Jag försöker rapa lite diskret då kolsyran i drickan vill göra sig påmind.

Mamma: Woah, vilken doft det kom med din rap! Det var liksom som en vägg som kom mot mig!
Jag: Hahaha.. Va? Doft?
Mamma: Ja, alltså man kände lukten av drickan. Nu behöver jag inte smaka på den för jag vet hur den smakar redan. Lite sådär fräsch citrus.

Mina rapar doftar alltså fräscht. Jag antar att jag ska ta det som en komplimang, det stank ju inte i alla fall.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Stammis?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0