När andetagen tar slut
Nu har jag tänkt igen.
Jag tror att min hjärna kommer att bli överhettad av allt tänkande, jag har tänkt mycket på senaste tiden. Den har nog aldrig jobbat så intensivt förut, för jag har aldrig haft så mycket att tänka på, så många stora saker.
Har ni tänk på att när det är något man verkligen inte vill tänka på så kan man inte få det ur huvudet?
Ju mer man vill att det ska försvinna, ju hårdare biter det fast.
Man måste få bearbeta vissa i huvudet, få ett avslut innan man kan gå vidare. Men om man inte kan det då? Om det verkar omöjligt? Vad gör man då?
Varför måste allt vara så komplicerat?
Jag har så många olika känslor inom mig som jag inte får utlopp för. Jag visste inte att man kunde känna så många olika saker samtidigt. Hur får det plats? När det blir för många känslor på en gång, vad händer då?
Jag kan vakna på natten av att jag slutat andas och det skrämmer mig.
En av anledningarna är att alla de känslor som jag aldrig får ut går inte att hålla inne i drömmarna. De slänger sig på mig, allihopa på en gång. Det blir för mycket, så känns det som att jag inte klarar av att andas mer och bara slutar. Så vaknar jag och märker att jag inte kan andas, sedan tar det ett tag innan jag kommer på hur man gör igen.
Detta skrämmer mig, för tänk om jag någon gång är så borta när jag vaknar att jag inte kommer att hinna komma på hur man andas förrän det är försent? Är det möjligt?
Jag måste ta mig tid att reda ut alla tankar och rensa skallen.
Frågan är bara när jag ska hinna med det, det är så mycket på gång hela tiden. Det har blivit ganska mycket saker att göra i skolan och jag vill så gärna få umgås med mina underbara vänner, för med dem är jag glad. Ge mig lite extra tid tack.
Jag tror att min hjärna kommer att bli överhettad av allt tänkande, jag har tänkt mycket på senaste tiden. Den har nog aldrig jobbat så intensivt förut, för jag har aldrig haft så mycket att tänka på, så många stora saker.
Har ni tänk på att när det är något man verkligen inte vill tänka på så kan man inte få det ur huvudet?
Ju mer man vill att det ska försvinna, ju hårdare biter det fast.
Man måste få bearbeta vissa i huvudet, få ett avslut innan man kan gå vidare. Men om man inte kan det då? Om det verkar omöjligt? Vad gör man då?
Varför måste allt vara så komplicerat?
Jag har så många olika känslor inom mig som jag inte får utlopp för. Jag visste inte att man kunde känna så många olika saker samtidigt. Hur får det plats? När det blir för många känslor på en gång, vad händer då?
Jag kan vakna på natten av att jag slutat andas och det skrämmer mig.
En av anledningarna är att alla de känslor som jag aldrig får ut går inte att hålla inne i drömmarna. De slänger sig på mig, allihopa på en gång. Det blir för mycket, så känns det som att jag inte klarar av att andas mer och bara slutar. Så vaknar jag och märker att jag inte kan andas, sedan tar det ett tag innan jag kommer på hur man gör igen.
Detta skrämmer mig, för tänk om jag någon gång är så borta när jag vaknar att jag inte kommer att hinna komma på hur man andas förrän det är försent? Är det möjligt?
Jag måste ta mig tid att reda ut alla tankar och rensa skallen.
Frågan är bara när jag ska hinna med det, det är så mycket på gång hela tiden. Det har blivit ganska mycket saker att göra i skolan och jag vill så gärna få umgås med mina underbara vänner, för med dem är jag glad. Ge mig lite extra tid tack.
Kommentarer
Postat av: Mew
När jag var liten slutade jag att andas jätte ofta så jag fick åka till sjukhuset och massa sånt. Det hände än idag. Det kan hända när som helst, tex på en lektion så känner jag att jag behöver syre så rycker jag till och andas igen. Men jag tror inte någon av oss kommer att dö, för kroppen vill överleva till varje pris. Läser din blogg så ofta jag kommer ihåg fast jag inte ger kommentarer^^
Postat av: Angelica
Jag finns här för dig. :)
Trackback